Ibistrilogin:
Ett hav av Vallmo
En flod av rök
En våg av eld
Amitav Ghosh
palaver press (2021, 2022, 2023)
Av Herik Schedin
Vad har Opiumkrigen för relevans i våra dagar? Efter att ha läst den indiska författaren Amitav Ghoshs Ibistriologi om skeppet Ibis som används i opiumhandeln under upptakten till det Första opiumkriget, är svaret mycket.
Den tredje delen av trilogin, En våg av eld, som nu blivit utgiven på svenska kompletterar Ett hav av vallmo och En flod av rök och är översatta av Pernilla Ståhl och Ylva Gislén.
Amitav Ghosh är ett betydande namn inom den indiska litteraturen med internationellt anseende, i Sverige har han däremot inte fått så mycket uppmärksamhet. Han föddes i Calcutta 1956 och har både skrivit skön- och facklitteratur varav en handfull titlar finns översatta till svenska. Hans författarskap har ofta kretsat kring Bengalen, men, likt Ibistrilogin, också många andra internationella miljöer.
Hans koppling till Calcutta, Hoglifloden och de angränsade Sundarbans avspeglas i stora delar av hans författarskap. Vatten och sjöfart ligger alltid nära till hands, och på senare år har även de klimatförändringar som hans hemregion är hårt drabbad av letat sig in i hans böcker.
Skeppet Ibis transporterar skuldsatta arbetsfångar till kolonier och opium till den omättliga kinesiska marknaden. Bandet till Ibis förblir starkt bland dem som färdas med henne och verkar inte kunna sköljas bort. De olika karaktärernas livsöden vävs samman genom tjänster och gentjänster tvärsigenom de tre böckerna och det bildas vänskaper över klassgränser och folkgruppstillhörigheter.
På skeppet får läsaren möta en amerikansk skeppare, en adlig bengalisk man som blir lurad och hamnar i konkurs, brittiska och parsiska köpmän, en fransk kvinna som växt upp i Calcutta, sjömän från hela världen, militärer och fler där till. Det är ett rikt persongalleri och karaktärernas öden flätas ihop till en livslinje som kretsar kring skeppet.
Deeti är något av en huvudperson i den första delen och hon håller, likt en modersgestalt, ihop karaktärernas samhörighet genom hela trilogin. Hon kommer från en lantbrukarfamilj i Uttar Pradesh som tvingats in i opiumproduktionen av Ostindiska kompaniet. Olyckligt gift med en man som själv fastnat i missbruk börjar hon längta bort.
Deeti börjar spetsa svärmoderns te och daal med små doser opium för att komma undan familjens vakande ögon. Då inser hon vilken makt drogen har över människor och hur den kan kontrollera hela länder. Hon spekulerar kring detta som om hon anar vad som sker bortom hennes by och de händelser som leder upp till vad som kommer att bli en väpnad konflikt. När hennes make går bort lyckas hon fly änkebränningen och då börjar hennes färd längs Huglifloden till Calcutta och skeppet Ibis.
Andra delen, En flod av rök, kretsar kring köpmannen Bahram Moddies affärer och hans liv i Kanton, den stad där utländska skepp fick lägga till i dåvarande Kina. Han är en parser från Bombay och som de flesta andra i Kanton är opium hans främsta handelsvara.
Läsaren får följa med under en tid då kinesiska kejsaren skickar kommissionär Lin för att sätta stopp för den handel som är så destruktiv för hans befolkning. Kommissionären befaller utlänningarna att sluta med försäljningen av opium, men får enbart högljudda protester till svar. Till slut beslagtas allt opium i staden och kriget är ett faktum.
Kanton och de andra asiatiska städerna som beskrivs är fängslande miljöer att få tal del av. Ghosh skildrar de positiva aspekterna av globaliseringen som utbyten mellan olika etniciteter och religioner. Det är platser som Singapore och Hong Kong, som när boken utspelar sig är nyetablerade handelsplatser, samt Kanton, men också de mikrosamhällen som bildas på skeppen ute till havs. Det är detaljerade beskrivningar av olika språk och seder i mångkulturella miljöer. Som när Ghosh beskriver utbudet på klädmarknaden i Singapore, ”För var annars kunde en kvinna byta en kambodjansk sampot mot en bilaanrock? Var annars kunde en fiskare byta en sarong mot en uniformsjacka, eller en konisk regnhatt mot en balinesisk mössa?”
Bahram har satsat allt på att köpa in en enorm last med opium för att kunna göra en stor vinst och för att visa de vita handelsmännen att han är värdig en plats ibland dem. Han är en respekterad man i alla led men erhåller inte samma status som andra på grund av sitt ursprung. Kommissionär Lins beslut om att beslagta allt opium blir givetvis förödande för Bahram.
Den värld av handelsmän som Ghosh beskriver är genomsyrad av rasism och samtidigt öppen för alla som har nog med pengar att investera. De vita brittiska och amerikanska männen dikterar förutsättningarna och de med icke-europeiskt ursprung har svårt att ta sig fram i de i Kantons finare kretsar. Det är föga förvånande under kolonialismens tidevarv, och Ghosh blottlägger skevheten utan att bli övertydlig.
Den tredje och sista delen, En våg av eld, fokuserar på Kesri som är Deetis bror, och en Sepoy, menig med indiskt ursprung i den brittiska armén. Han ställer upp som frivillig i kriget mot Kina för att få möjlighet att leta efter sin syster, och boken leder upp till de strider runt om Kanton som Kesri också deltar i. Krigsutbrottet sker efter att läsaren har lärt känna karaktärer på båda sidor av stridigheterna. Staden Kanton utryms och många av dess invånare flyr till Hong Kong.
Även om Ghosh sprider ut glimtar ur framtiden för vissa karaktärer upplevs avslutningen något påskyndad. Efter så många långa, målande passager får berättelsen ett abrupt slut, vilket får den annars så välsmorda berättartekniken att plötsligt börja skava.
Ghosh skildrar 1800-talets mentalitet och upptrappningen till Opiumkrigen med skärpa och detaljrikedom. Han redogör för läsaren från vad som åts i Kanton och hur en kanon laddas utan att det blir krystat. Ibistrilogin är fiktion men historiskt sett övertygande. Författaren har uppenbarligen inte slarvat med forskningsarbetet. Parallellt har han även skrivit den nyligen utgivna fackboken Smoke and Ashes om opiumhandeln.
Författaren låter också läsaren förstå kolonialismens och opiumhandelns innebörd. De komplicerade historiska skeendena blir enklare att ta till sig genom dessa böcker. Berättelsen är dessutom skriven ur den lilla människans synvinkel och ger på så vis nya perspektiv på världshistoriens stora skeenden.
Böckerna är ömsint och inlevelsefullt skrivna om den mänskliga tillvaron i såväl svåra som följsamma tider med ett målande språk. ”Bland faktoriets smala fasader föreföll Achha hongs bågformade fönster vinka till honom, pelargången le som mot en gammal vän.”
Det är en levnadsglad prosa som är klar och lättsam trots låneord från indiska språk, pidgin och slang. De indiska uttrycken finns förklarade i en ordlista i slutet av den svenska utgåvan, och författaren och översättarna skriver ut vad det betyder på engelska eller svenska. När man som läsare har lärt sig slang och de återkommande indiska uttrycken blir det följsam läsning som förstärker de mångkulturella miljöer böckerna utspelar sig i.
Pidgin är ett språk som uppstod i mångspråkiga miljöer för att kunna kommunicera. I Ibistrilogin är det sjömännen som använder sig av pidgin, och översättarna har lyckats överföra det till svenska i dialogen. Som i det första mötet mellan skepparen Reid och sjömannen Ali.
” ’Serang Ali varifrån?” frågade han.
”Serang Ali rohingya – Arakan-sida.”
”Och var har du lärt dig prata så där?”
”Afeem-båt, lät svaret. Kina-sida. Yankee pratar så, allihop.’ ”
Huvudtemat är så klart den globala handeln, men författaren beskriver även hur människor försöker navigera i världen, på väg mot något större eller bara bort från det som håller dem nere. Skeppet Ibis erbjuder en färd bort, mot friheten. Oavsett om det är frihet från förtryck och fattigdom eller den frihet som en förmögenhet lovar. Alla når inte fram, men deras försök beskrivs med värme. Det är en ny värld som öppnar upp sig för böckernas karaktärer.
Den gryende frihandeln diskuteras friskt mellan handelsmännen som något nytt och modernt. Det skålas i dess ära i Kanton och under nyårstal. Det pratas om den som en naturkraft som inte går att stävja och som måste släppas lös, och samtidigt något som de ”barbariska och bakåtsträvande” kineserna inte förstår sig på. Därför accepterar inte de västerländska köpmännen den kinesiska kejsarens lagar och suveränitet när den kommer mellan dem och deras vinst.
Dessa diskussioner och tal illustrerar också hur rasismen var en drivande faktor i upptrappningen till kriget. Handeln skulle tvingas på det kinesiska kungadömet för att de skulle lära sig den civiliserade världens frihandel, vilket i sin tur skulle skänka kineserna frihet från det tyranni som en reglerad marknad och tullar innebar.
Det är skrattretande resonemang som köpmännen för, men skrattet fastnar i halsen när man inser innebörden av rasismen och roffarandan. Handelsmännen skyller dessutom kriget på den kinesiska kejsaren trots att det är de som har sökt hjälp från den brittiska armén. En logik som följer deras världssyn och möjliggör vinst.
Globaliseringen har trots allt både positiva och negativa sidor. Ghosh gör globaliseringen rättvisa genom att skildra dess komplexitet. Författaren lyfter fram mänskliga möten och kulturella utbyten, men också rasismen och utsugningen.
Det är en obarmhärtig girighet som ångar på trots dess konsekvenser i opiumhandeln. Freddie, Bahrams utomäktenskapliga son, som själv är en opiumrökare, ringar in girigheten i En våg av eld när han säger att handelsmännen är så beroende av pengar och profit att de blivit deras gudar. ”De använder opium för att göra hela världen beroende av deras gudar.”
Trilogin belyser opiumets inverkan på världshistorien. Det kan vara drogen i sig eller själva girigheten som ledde utvecklingen, men de går hursomhelst hand i hand. Genom att fokusera på opiumets historia går det att förstå och hur handeln och världspolitiken samverkar.
Det var det Första opiumkriget som gjorde att Hong Kong var under brittiskt styre fram till 1997. På många sätt går det också att se vår samtid i historien. För är det något som Ghosh visar i sin ambitiösa Ibistrilogi så är det att även om vi idag fördömer kolonialism och exploatering så är dessa företeelser roten till dagens ekonomi.